Stöd & omsorg
Individ- och familjeomsorg
Budget- och skuldrådgivning
Syfte med skuldsaneringslagen
Den ska ge svårt skuldsatta privatpersoner möjlighet att lösa sina ekonomiska problem och därigenom få en ny chans till ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv.
Ett annat syfte är att lagen ska verka förebyggande genom att kreditprövningarna blir noggrannare. Färre människor får då skulder som de inte klarar av att betala.
Slutligen är det meningen att fordringsägarna ska få tillbaka så mycket som möjligt av sin fordran under betalningstiden.
Skuldsaneringslagen ställer några formella krav på den sökande:
Formella krav
Förutom dessa formella krav sker två bedömningar för att skuldsanering ska komma ifråga:
Bedömning av betalningsförmåga — kvalificerad insolvens
Den skuldsatte ska vara på obestånd och så skuldsatt (överskuldsatt) att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. För att kunna bedöma detta behöver man göra en ekonomisk prognos för åtminstone de närmaste åren. En prognos kan vara svår att göra vid studier, långtidssjukskrivning eller tillfällig arbetslöshet. Det står inget i skuldsaneringslagen om hur stora skulderna behöver vara för att kunna få skuldsanering utan en bedömning måste göras från fall till fall. Faktorer som påverkar en sådan bedömning är exempelvis skuldbördans storlek i förhållande till den sökandes inkomst, ålder och arbetsförmåga. Skuldernas räntesatser kan också spela roll eftersom de påverkar hur stor del av betalningen som direkt minskar skulden och därmed också återbetalningstiden.
Bedömning av allmän skälighet
Hur och varför den betalningsskyldige har satt sig i skuld. Vissa typer av skulder, till exempel restskulder efter fastighetsförsäljning och skulder efter näringsverksamhet, ses som extra behjärtansvärda vid en bedömning.
Skulder efter brottslig verksamhet, spekulation eller lyxkonsumtion bedöms däremot negativt och gör det i regel svårare att få skuldsanering. Det är dock inget absolut hinder.
Skulderna får inte vara färska. Merparten av skulderna bör ha uppkommit för minst tre-fyra år sedan och problem med att betala skulderna ska också ha funnits under ett par års tid. Den sökande ska visa en uppriktig vilja att lösa sina ekonomiska problem. Förutom att aktivt medverka vid sin skuldsaneringsansökan ska den sökande tidigare ha gjort verkliga ansträngningar för att begränsa sin skuldsättning och försöka betala skulderna.
En beviljad skuldsanering kan kortfattat beskrivas som att den skuldsatte varje månad under fem år ska betala ett fastställt belopp till sina fordringsägare enligt en upprättad betalplan. Efter dessa fem år avskrivs återstoden av skulderna. Vad den skuldsatte bedöms kunna betala varje månad kallas betalningsutrymme för skulder.
Betalningsutrymmet fastställs av Kronofogden sedan kostnaderna för nödvändiga hushållskostnader räknats bort. Till nödvändiga kostnader räknas bland annat skälig boendekostnad, skälig resekostnad till och från arbetet, eventuell barnomsorgskostnad och underhållskostnad samt det så kallade normalbeloppet som är en fastställd schablonkostnad för mat, kläder, fritid m m baserad på hushållsmedlemmarnas ålder och antal. Ibland händer det att den sökande helt saknar betalningsutrymme. Det kan då bli fråga om att "betala 0 kronor" under fem år.
Exempel på beräkning av betalningsutrymme
För att kunna fastställa ett betalningsutrymme krävs att det går att göra en ekonomisk prognos på den sökande. Här följer ett exempel på hur ett betalningsutrymme räknas fram. Exemplet avser en ensamstående som betalar underhåll för ett barn:
| Lön | 17.000 kr |
|---|---|
| -Preliminär skatt, tabell 34 | -4 247 kr |
| -Hyra | -4 500 kr |
| -Resor till och från arbetet | -500 kr |
| -Underhåll för ett barn | -1 273 kr |
| -Normalbelopp | -4 374 kr |
| -Buffert för oförutsedda avgifter | -300 kr |
| =Betalningsutrymme | =1 806 kr |
| Vuxen 1 | Vuxen 2 | ||
| Lön | 25 000 kr | 15 000 kr | |
|---|---|---|---|
| -Preliminär skatt, tabell 34 | -6 902 kr | -3 586 kr | |
| -Barnbidrag | 2 200 kr | ||
| -Hyra | -6 000 kr | ||
| -Resor till och från arbetet | -1 200 kr | -500 kr | |
| -Normalbelopp | -12 568 kr | ||
| -Buffert för oförutsedda utgifter | -300 kr | -300 kr | |
| =Betalningsutrymme för skulder | =6 653 kr | =4 191 kr |
Råd och stöd
Man kan vända sig till en kommunal budget- och skuldrådgivare för att få hjälp med en ekonomisk översikt och för att få närmare information om skuldsaneringslagen. Rådgivaren kan sedan ge råd och stöd vid en ansökan och genom skuldsaneringsprocessen. Visar det sig att den sökande för tillfället inte uppfyller lagens kriterier men sannolikt kommer att göra det längre fram, kan denne få råd om hur man förbereder dig för en framtida ansökan.
Är det så att den sökande inte tycks uppfylla kriterierna alls kan denne ofta få hjälp med försök till andra lösningar på skuldproblemen.
Ansökan
Ansökan om skuldsanering ska göras skriftligt på särskild blankett till Kronofogdens skuldsaneringsteam i Östersund. Såväl blankett som hjälp med att fylla i den går att få av den kommunale budgetrådgivaren. Efter att ha skickat en bekräftelse på att man tagit emot ansökan gör Kronofogden en grundlig utredning av den sökandes situation. Det kan i samband med detta komma kompletterande frågor eller behövas ett enklare sammanträde. Efter utredningen fattar myndigheten ett beslut om avslag eller ett beslut om inledande skuldsanering.
Överklagan
Kronofogdens beslut går att överklaga till tingsrätten.
Att tänka på för den sökande
Är han/hon redo för en eventuell skuldsanering? Finns t ex balans i vardagsekonomin sedan en tid tillbaka så att inte ny skuldsättning uppstår? Klarar den sökande av att följa en fastställd betalningsplan under fem år? Skuldsanering ges normalt högst en gång i livet. Det är en möjlighet man verkligen inte bör låta gå till spillo.