PCB

Var användes PCB?
Ämnets positiva tekniska egenskaper upptäcktes redan på 1920-talet då man började använda det i olika elektriska utrustningar som transformatorer och kondensatorer. Under1950-talet började man även tillsätta ämnet som mjukgörare i fogmassor och därför återfinns ämnet idag i byggnadsfasader, mellan fönster och dörrar men även i isolerrutor och halkfria golv. Med tiden insåg man vilka stora negativa effekter PCB-föreningarna har på vår hälsa och miljö och därför totalförbjöd man 1972 tillsats av PCB i fogmassor/golvmassor men beträffande elektrisk utrustning infördes ett förbud först 1978.

Det är idag över 30 år sedan förbudet om användning av PCB i fog/golvmassor infördes. Trots förbud och frivilligt genomförda saneringar är det fortfarande stora mängder PCBhaltiga fogar kvar ute i samhället som avsöndrar PCB till omgivningen.

Varför är PCB farligt?
Två negativa egenskaper med PCB föreningar är att de är fettlösliga och väldigt svåra att bryta ner i naturen. Det innebär att ämnet när det frigörs ut i kretsloppet kan lagras in i djur och människors fettvävnader. Halten av ämnet ökar ju högre upp i näringskedjan som man kommer (bioackumuleras). Ämnets nedbrytningstid (livslängd) är också lång vilket gör att föreningarna kan spridas över stora områden och när det väl tas upp av fettvävnader lagras under lång tid.

Hur sprids PCB?
PCB sprids genom att det läcker ut från fogmassor i byggnader p.g.a. av att fogarna är gamla och torra. Fogar inomhus kan avge PCB till lyften via luftens drag och halkfria golv som innehåller PCB skuras/tvättas och kan då avge PCB. Uttjänta elektriska komponenter och byggavfall som innehåller PCB kan slutligen hamna på våra deponier där ämnet kan läcka ut till omgivningen under lång tid. Ämnet kan sedan förflytta sig i omgivningen med hjälp av vind och vatten innan det slutligen inlagras i fettvävnader eller sedimenteras i sjö- och havssediment.

Hur exponeras vi människor för ämnet?
Det är framförallt via födan som vi människor exponeras av PCB. Eftersom ämnet är fettlösligt så lagras ämnet lätt in i fettvävnader i bland annat fet fisk t.ex. lax och strömming. PCB förekommer även i andra livsmedel som mjölk, ägg, kött och det har även hittats i modersmjölk.
(Läs mer på livsmedelsverkets hemsida. www.slv.se )

Miljö- och hälsopåverkan
Undersökningar och studier har visat att PCB-föreningar påverkar fortplantningsförmåga, hormoner, immunförsvaret, barns inlärningsförmåga m.m. Ämnets akuta giftighet är förhållandevis låg utan det är den mer långsiktiga exponeringen och effekterna som är intressant.